Under sommarsäsongen när det är torrt är det extra viktigt att tänka på brandrisken. Blixtnedslag är den enda naturliga orsaken till skogsbränder – medan eldning, grillning, gnistbildning från tåg och arbete med maskiner är andra orsaker. Genom planering kan skogsägare göra mycket för att minska risken för brand.
Holmen Skog har som krav att det ska finnas släckutrustning för markbränder på sina maskiner under brandsäsongen och använder ett särskilt prognosverktyg som visar skogsbrandsrisken på en skala 1-6. Riskklass 4 innebär förhållanden som riskerar att utvecklas till svårhanterliga bränder.
– Produktionsledaren samråder då med maskinlaget för varje trakt om vad som är lämpliga åtgärder vid maskinella arbeten i skogen. Det kan exempelvis vara att ta av band och kedjor på maskiner så att inte metall mot sten ska orsaka gnistbildning, säger David Rönnblom som samordnar brandfrågor på Holmen Skog.
Ett alternativ kan vara att flytta arbetet till andra marker – exempelvis mer lövrika marker med kärlväxter som i regel är fuktigare – eller att vid högre riskklass utföra skogsarbete på natten då brandrisken är lägre.
– Skogsägare kan se brandriskprognoser på SMHI:s webbplats och det finns även gratisappen Brandrisk ute, som dock inte är anpassad för skogsbruk utan mer för att allmänheten ska få en uppfattning om det går att grilla, säger David Rönnblom.
Andra allmänna råd för att minska brandrisken vid skogsarbete är att välja områden där maskiner inte måste bända sig över steniga partier samt undvika svårtillgängliga platser – där kan det vara svårt att båda upptäcka och släcka en brand. Risken är större för hastigare brandspridning i terräng med kraftigt motlut, jämfört med på plan mark.
David Rönnblom betonar att markägare alltid har ansvar för sin egendom och ska ha ett förebyggande arbete mot olyckor som brand.
– Händer det en olycka är det i första hand den enskilde som ska hantera den. Om den inte klarar det har samhället ett ansvar att bistå. Då styr räddningsledaren insatsen, men den enskildes ansvar släpper aldrig, säger David Rönnblom.
Varje år gör räddningstjänsten mellan 3500 och 5000 insatser vid brand i terräng. Vissa år kan det vara betydligt fler, som 2018 då det brann stora skogsarealer i Sverige. Insatsstatistiken täcker dock allt från gräsbränder efter grillning i en park till stora skogsbränder.
Efter de senaste årens stora skogsbränder har myndigheternas organisation och resurser stärkts för att upptäcka och bekämpa skogsbränder. Men det är också viktigt att eftersläckningsarbetet, som sköts av markägaren, görs på rätt sätt.
Därför har skogsnäringens forskningsinstitut, Skogforsk, tagit fram råd till skogsägare om bevakning efter skogsbrand. Huvudregeln är att bevakning ska pågå i tre dygn efter att allt som ryker är släckt. Glödbränder kan vara osynliga i flera dagar för att sedan blossa upp, ibland flera gånger.
– För skogsägare är det viktigt att bevaka kanterna där det brunnit, att ta bort glöd inom 20 meter från nytt bränsle för att skapa en buffertzon, säger David Rönnblom.
Minska risken för skogsbrand genom att anpassa skogsarbetet efter brandskyddsvarningarna. Metall mot sten kan lätt orsaka gnistbildningar.