– En av de viktigaste saker vi kan göra för att öka den biologiska mångfalden är att öka mängden död ved i skogarna. Omkring hälften av de rödlistade arterna i skogen är beroende av död ved. Därutöver är död ved viktigt för skogens livskraft, då vissa insekter som lever i den döda veden också kan vara naturliga fiender till olika skadeinsekter så som granbarkborren, säger Helene Andersson, naturvårdsspecialist på Holmen Skog.
Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) mäter årligen mängden död ved i Sveriges skogar. SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Nu visar ny statistik att det i genomsnitt fanns 280,3 miljoner kubikmeter död ved i Sveriges skogar under femårsperioden 2019–2023. Det är en ökning med 6,1 miljoner kubikmeter eller 2,2 procent jämfört med perioden 2018–2022.
– Att den döda veden ökar beror till stor del på aktiva insatser från skogsägare. I samband med skörd sparas ofta ytor där det finns mycket död ved, framför allt i form av liggande döda träd. Skogsägare skapar också ny död ved, framför allt genom att skapa högstubbar och låta en viss andel stående träd få stå kvar och dö på rot, säger Helene Andersson.
Skogsstyrelsen och skogsnäringen har i gemensam dialog tagit fram en målbild för död ved i skogen. Målbilden syftar både till att bevara den döda ved som redan finns och till att öka mängden död ved i det brukade landskapet.
För mer information, kontakta:
Sonja Sandbacka, pr-ansvarig Holmen Skog, sonja.sandbacka@holmen.com
Diagram: Död ved i Sveriges skogar under fyra femårsperioder
Diagrammet bygger på statistik från SLU och visar volymen död ved i miljoner kubikmeter för levande träd på skogsmark i Sverige. SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Här visas statistik för de fyra femårsperioder då statistik finns.
Tabell: Död ved per län under de två senaste femårsperioderna
Tabellen bygger på statistik från SLU och visar volymen död ved i miljoner kubikmeter på skogsmark per län i Sverige. SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Här visas medelvärdet för de senaste två femårsperioderna samt ökningen eller minskningen i procent från den första perioden till den andra.
Län |
2018–2022, miljoner kubikmeter |
2019–2023, miljoner kubikmeter |
Förändring i procent från 2018–2022 till 2019–2023 |
Blekinge |
2,4 |
2,5 |
4,2 |
Dalarna |
18,4 |
18,2 |
-1,1 |
Gotland |
0,9 |
1,0 |
11,1 |
Gävleborg |
15,1 |
14,8 |
-2,0 |
Halland |
3,4 |
3,4 |
0,0 |
Jämtland |
40,7 |
40,4 |
-0,7 |
Jönköpings län |
5,4 |
5,7 |
5,6 |
Kalmar län |
8,0 |
8,6 |
7,5 |
Kronoberg |
6,1 |
6,4 |
4,9 |
Norrbotten |
47,6 |
48,8 |
2,5 |
Skåne |
5,0 |
4,9 |
-2,0 |
Stockholms län |
5,4 |
5,7 |
5,6 |
Södermanland |
5,0 |
5,2 |
4,0 |
Uppsala län |
7,7 |
7,8 |
1,3 |
Värmland |
12,1 |
13 |
7,4 |
Västerbotten |
31,4 |
32,1 |
2,2 |
Västernorrland |
26,6 |
26,7 |
0,4 |
Västmanland |
4,4 |
4,7 |
6,8 |
Västra Götaland |
14,4 |
15,2 |
5,6 |
Örebro län |
6,7 |
6,9 |
3,0 |
Östergötland |
7,4 |
8,2 |
10,8 |
Sverige |
274,2 |
280,3 |
2,2 |