För inte så länge sedan var isvägar viktiga för att transportera timmer och malm. Nu är de ovanliga.
Skogsägaren Mikael Wester har jobbat länge inom skogsbruket som traktplanerare och bland annat byggt myrvägar. Men att själv ansvara för bygget av en isväg var något nytt.
Allt började med att han 2018 köpte en närliggande skogsfastighet vid Bellvikssjön, några mil söder om Dorotea. Ett skifte låg på andra sidan sjön och en vinterdag innan köpet tog han skidorna dit för att inspektera. På vägen pustade han ut på Åkerön och fascinerades av den fina tallskogen.
– Jag kunde inte släppa detta och till slut fick jag köpa inte bara den här ön utan tio öar i sjön, säger Mikael Wester som läste på och frågade duktigt folk om konsten att bygga en isväg.
På sommaren rodde han runt och mätte sjödjupet. Och när isen i november var 6 centimeter tjock började han att spola den för att bygga en väg av kärnis. Tre månader senare var skörden från skogen på Åkerön hämtad tack vare isvägen.
Holmen, som är Mikael Westers huvudsakliga uppdragsgivare som traktplanerare, fick avverkningsuppdraget. Virkesköpare Tomas Stenberg rodde ut till ön i somras för att inspektera.
– Åkerön är en virkesrik ö där vi skördat ungefär 2300 kubikmeter på fem hektar. Det är en stor investering att bygga en isväg, men Mikael Wester gjorde detta med bravur och såg till att isvägen uppfyllde kraven.
Krav på tjock kärnis
För att bli godkänd måste isvägen vara 40 meter bred och ha en tjocklek på minst 110 centimeter kärnis. Dessutom ska påfarterna vara bra och isen ska klara tyngden av virket som skotaren lastar av på isen vid ön. En utmaning är att Bellvikssjön är en reglerad sjö som fungerar som ett vattenmagasin. Det gör att det kan bli strömt och att vattennivån varierar. Men allt fungerade som planerat.
– Enda haveriet var att min fyrhjuling sjönk medan jag var ute och jobbade med vägen, berättar Mikael Wester.
Orsaken var troligen ett högt vattenflöde i kombination med mildare väder som hade skapat en ström i utkanten av isvägen som blev instabil på en mindre yta. Det gick dock snabbt att spola ny kärnis där, berättar Mikael Wester som fick hjälp av en granne att vinscha upp fyrhjulingen från några meters djup.
Säkerheten först
Inför att få vägen godkänd av en extern entreprenör valde Holmen att laserskanna isen, med utrustning som bland annat används av fordonstillverkare som testkör på sjöisar. Skanningen visade både iskvalitet och tjocklek vilket gav Holmen viktig information för att ta helhetsansvaret för den kommande trafiken över isen.
Roger Svensson, vikarierande produktionsledare på Holmen Skog i Lycksele, var den som hyrde in skanningsutrustningen och ansvarade för säkerhetsarbetet.
– I början var jag nervös, men när jag såg isvägen i verkligheten blev jag helt lugn. Det såg mycket bra ut vad gäller bredd och påfart på isen, säger Roger Svensson.
En isväg av 110 centimeter tjock kärnis håller för ett helt timmerbilsekipage på 60 ton, men Holmen valde av säkerhetsskäl att bara köra 45 ton per lass, det vill säga halvtrave på lastbil och en heltrave på vagn.
– Timmerbilen fick köra högst 10 kilometer i timmen och vi såg till att det alltid fanns ytterligare en person som höll ögonen på ekipaget över isen. Skogsmaskinerna fick bara köra 3 kilometer i timmen, ungefär som långsamt gångtempo, för att inte skapa vibrationer i isen, säger Roger Svensson.
Föraren fick ha flytdräkt på sig och utplacerat på isen fanns även flytbojar.
– Det var ett spännande uppdrag – allt gick väldigt bra, säger Joakim Enerstedt på Enerstedts Åkeri som såg till att det fanns absorberingsdukar runt snabbkopplingar mellan bil och kran för att undvika eventuella läckage som kunde uppstå.
Isen höll för virke – men inte kyla
Trots de många transporterna över isen blev det inga sprickbildningar av tyngden – däremot av kylan.
– Det var de sista dagarna vi upptäckte sprickor när vi borrade efter att alla transporter var klara, säger Roger Svensson.
Samtidigt hade isen då vuxit till sig upp till 130 centimeter.
– Det är ett rejält isblock. Det går nog att ha pimpeltävling där till midsommar, om den inte spricker med vårströmmarna, resonerar Mikael Wester.
För den som funderar på att bygga en isväg råder han att alltid vara närvarande, jobba intensivt och ta varje tillfälle till spolning. Ett stort jobb är att ploga bort all snö inför varje spolning för att få kärnis. Snöis har inte lika bra bärighet.
Blir den en ny isväg för dig nästa vinter?
– Först planerar jag en hyggesbränning på Åkerön för att sedan föryngra med självsådd och stödplantering. Sedan kan jag ta sikte på nästa projekt.
Text: Nils Sundström
Foto: Mikael Wester, Joakim Enerstedt