När en traktplanerare eller en virkesköpare på Holmen för första gången kommer ut i ett nytt skogsområde görs en naturvärdesbedömning med hjälp av Holmens digitala fältstöd. Där finns bland annat Naturvärdeskarta Skog – en karttjänst utvecklad av Mittuniversitetet och Skogsstyrelsen som visar sannolikheten för höga naturvärden. Även data från Artportalen, historiska ortofoton (geometriskt korrigerade flygbilder) och andra kartor finns med som lager i fältstödet.
– Med det här underlaget går traktplaneraren eller virkesköparen igenom området för att se strukturer, till exempel stående döda träd som kan indikera höga naturvärden. Området får poäng för olika naturvärden som finns där: det kan vara stående och liggande död ved, naturvärdesträd, närhet till vatten eller ett fuktigare skogsområde, berättar Helene Källgren.
Om området får höga poäng indikerar bedömningen att området troligtvis hyser hög biologisk mångfald. Då, eller om det görs skyddsvärda artfynd, kontaktas en av Holmens naturvårdsansvariga som har mer expertkunskap. Naturvårdsansvarig kommer då ut för att göra en extra bedömning av områdets naturvärden.
– Naturvärdsbedömningen är A och O för hur vi ska bruka skogen. Vi prioriterar hänsynen så att den skyddar så många ”poäng” som möjligt. Vid höga poäng kan området avsättas helt eller brukas med anpassad skötsel, säger Helene Källgren.
Träd med tickor klassas alltid som naturvärdesträd.
Hänsynen som planeras ska finnas med i den avverkningsanmälan som lämnas in till Skogsstyrelsen inför skörd. Om myndigheten har synpunkter eller om det kommit in yttranden från tredje part måste Holmen på nytt redogöra för hur skogsbruksåtgärden kan genomföras så att inte sociala, kulturella eller ekologiska värden hotas.
– Ett område kan se trivialt ut, men ändå hysa skyddsvärda arter. Det kräver kunskap som kan vara svår för en privat markägare att ha och därför är det viktigt att ha stöd av sin virkesköpare och dennes organisation, säger Helene Källgren.
Miljöhänsynen är en grundpelare i det svenska skogsbruket. Utöver lagar och regler kring detta har skogsnäringen, tillsammans med myndigheter och ideella organisationer, tagit fram gemensamma målbilder om vad som är god miljöhänsyn i skogsbruket. För vissa arter kan det också finnas regionala hänsynsbeskrivningar från Skogsstyrelsen.
– Tjäder är till exempel vanlig i norra Sverige, medan den är ovanligare i söder. Samma sak gäller garnlav, säger Helene Källgren.
Ibland kan vissa artfynd sätta stopp i en produktionsskog, trots att området i sig inte har höga naturvärden:
– Ofta kan vi ändå få bruka skogen på ett anpassat sätt när vi kunnat påvisa vilka försiktighetsåtgärder vi tänkt genomföra.
På senare år har antalet synpunkter, eller artfynd som rapporterats in efter att en avverkningsanmälan skickats in, ökat kraftigt. Holmen stöttar markägare med yttranden till både tillsynsmyndigheter och efter överklaganden till domstol.
– Jag jobbar med ärenden varje vecka där vi efter åsikter från ideell naturvård ska påvisa hur vi ska ta hänsyn för att inte påverka arter negativt. Det här arbetet har fördubblats sedan 2022, säger Helene Källgren.
Helene Källgren, naturvårdsspecialist på Holmen.
Hon upplever att synen på naturvården tyvärr ofta är polariserad mellan skogsbruk och ideell naturvård på grund av den rättspraxis som utvecklats.
– En av våra största utmaningar är att gemene man har en känsla kopplad till skog. Då tenderar diskussionerna att gå från vetenskap till psykologi. En lösning kan vara att vi kommunicerar mer med varandra så att vi tillsammans driver den totala kunskapsmassan framåt, säger Helene Källgren.
Hon välkomnar den utredning som regeringen tillsatt och som ska lämna försla på nya bestämmelser kopplade till nationell fridlysning och ett regelverk för ersättning till markägare.
– Att behålla och förstärka naturvärden och den biologiska mångfalden är viktigt för oss och för Sverige som land, men det ekonomiska ansvaret för det kan inte ligga hos de enskilda markägarna.