Nu skapas biobaserade kemikalier av bark

Industribark är en förnybar resurs som går att utnyttja i betydligt högre grad än vad som sker idag då den främst används för energiproduktion. Det är utgångspunkten för det svensk-finska projektet OptiBark där 17 organisationer, som täcker hela värdekedjan från skogsföretag till slutanvändare, samarbetar för att utveckla befintliga processer och hitta nya innovativa användningsområden. Målet är att byta ut fossila material och kemikalier mot biobaserade alternativ. 

 

– Det är en råvara med stor potential. I projektet deltar olika stora företag som testar att använda barkkomponenter i olika typer av produkter. Jag har dessutom blivit kontaktad av företag som vill använda bark för att garva skinn, till isoleringsmaterial i byggbranschen och i livsmedel, säger Rauni Seppänen, som arbetar på Holmen Utveckling och är projektledare för OptiBark. 

 

Bark från träd har goda mekaniska egenskaper som kan utnyttjas på olika sätt.  
– Barkens uppgift i naturen är ju att skydda träden. Den skyddar mot bland annat bakterier, UV-strålning, insekter och brand. Därför innehåller barken en rad nyttiga ämnen som vi kan ta tillvara bättre än vad vi gör i dag, säger Rauni Seppänen. 

 

Bark från gran och tall innehåller bland annat kolhydrater, pektin, lignin och tanniner. Inte minst det sistnämnda ämnet är av intresse. 
– Tanniner finns i andra växter och används redan i kosmetika, hudvårdsprodukter och livsmedel. Det är tanniner i druvskal som ger rött vin dess färg och smak och de fungerar också som konserveringsmedel. Tanniner från barrträdsbark kan användas relativt obearbetat, vilket är en fördel, säger Rauni Seppänen. 

 

Andra tänkbara användningsområden för tanniner är att ersätta oljebaserade polymerer som används vid vattenrening och att ersätta fenol och formaldehyd i trälim. Inom vattenrening håller Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på att utveckla ett koncept som testats vid Iggesunds bruk. Och för att hitta sätt att tillverka trälim av sågverkens bark pågår ett samarbete mellan Holmen och Akzo Nobel. 

 

Ett annat ämne som går att extrahera ur bark är betulin som finns i björk och färgar trädens bark vit. Monica Ek på KTH har tillsammans med forskarkollegor gjort försök som visar att betulin kan användas för att göra textilier vattenavvisande och antibakteriella. 
– Vi tittar på olika miljövänliga metoder att applicera betulin på bomull. I framtiden skulle tekniken kunna användas för att göra till exempel arbetskläder till vårdpersonal, lakan, gardiner och munskydd, säger Monica Ek. 

 

Hon har även jobbat med korkämnet suberin som finns i lövträd. Genom att separera fettsyror ur suberin går det att skapa vattenavstötande filmer eller barriärer som skulle kunna ersätta plast i förpackningar. 
– Livsmedelsindustrin är väldigt intresserad av att hitta biobaserade barriärer. Där är trycket högt, säger Monica Ek. 

 

David Blomberg Saitton, forsknings- och affärsutvecklare på RISE, arbetar tillsammans med Holmen med att hitta nya applikationer. I ett första steg vill man hitta effektiva processer för att selektivt isolera komponenterna i barken. Därefter undersöks hur de olika komponenternas inneboende egenskaper bäst kan utnyttjas.  

 

I vissa fall modifieras egenskaperna för att fungera ännu bättre i en viss applikation. Det kan handla om att utnyttja vattenavvisande egenskaper eller förmågan att motverka mögel vid odling. 
– Extraktivämnena från bark har stor potential och intressanta egenskaper som skiljer sig från resten av trädet. De består ofta av små molekyler som har främst skyddande uppgifter, säger David Blomberg Saitton. 

 

Text: Thomas Östberg