– Tillväxten i skogen har varit god under lång tid. Tack vare att vi har haft en god tillväxt i skogen har vi över tid kunnat skörda mer samtidigt som virkesförrådet har ökat. Det har resulterat i att skogen både har gett värdefull råvara och varit en kolsänka under lång tid, säger Sören Petersson, affärsområdeschef på Holmen Skog.
Riksskogstaxeringen vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) mäter Sveriges virkesförråd, det vill säga volymen virke i levande träd. Virkesförrådet har ökat kontinuerligt sedan den första mätningen år 1923. De variabler som påverkar virkesförrådets storlek är å ena sidan tillväxten i skogarna, å andra sidan gallring och skörd samt att träd dör naturligt.
– Det finns flera skäl till att vi har en god tillväxt i de svenska skogarna. Att vi till stora delar använder trakthyggesbruk är en viktig förklaring. Därutöver har förbättrad skogsvård med ökad plantering gjort att skogen växer bättre och blir tätare. Växtförädling har också förbättrat plantmaterialet, säger Sören Petersson.
De senaste åren har dock virkesförrådet inte ökat i samma omfattning som tidigare. Ny statistik från SLU visar att medelvärdet för virkesförrådet under femårsperioden 2019–2023 var 3 601 miljoner kubikmeter, vilket är en ökning med endast 0,1 procent jämfört med perioden 2018–2022 då medelvärdet var 3 596 miljoner kubikmeter.
– Att virkesförrådet inte har ökat lika mycket de senaste åren förklaras delvis av att skörden nästan varje år har ökat för att möta ökad efterfrågan på träråvara. Efterfrågan ökar när samhället nu ställer om från fossila material som stål, betong, plast och olja till förnybara material från skogen. Därutöver har efterfrågan ökat i de skandinaviska länderna som en följd av Europas importstopp av rundved och trävaror från Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, säger Sören Petersson.
SLU:s statistik visar också att utvecklingen av virkesförrådet skiljer sig stort mellan olika län. Det län där virkesförrådet har ökat mest från femårsperioden 2018–2022 till femårsperioden 2019–2023 är Skåne – här motsvarar ökningen 3,8 procent. Det län där virkesförrådet har minskat mest mellan samma två femårsperioder är Södermanland – här motsvarar minskningen 3,6 procent.
Den exceptionellt varma och torra sommaren 2018 ledde till ett utbrott av granbarkborreangrepp. Sedan dess har 26 miljoner kubikmeter granskog i Götaland och Svealand dödats av granbarkborren. Undersökningar av trädens årsringar visar att torkan 2018 också har haft en kraftig negativ påverkan på trädens diametertillväxt, även under efterföljande år. Ur ett skogligt perspektiv har torkan orsakat störst problem i den sydöstra delen av fastlandet, det vill säga Blekinge och östra Småland.
– Torkan 2018 är en delförklaring till att virkesförrådet minskar i vissa delar av landet. Granbarkborrangreppet, som fortfarande pågår, har lett både till att träd har dött och till att angripna områden har skördats i syfte att rädda virket. Själva torkan har i sig också begränsat trädens tillväxt, säger Sören Petersson.
För mer information, kontakta:
Sonja Sandbacka, pr-ansvarig Holmen Skog, sonja.sandbacka@holmen.com
Diagram: Sveriges virkesförråd under de senaste 15 femårsperioderna
Diagrammet bygger på statistik från SLU och visar virkesvolymen i miljoner kubikmeter för levande träd på all mark i Sverige. SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Här visas medelvärdet för de senaste 15 femårsperioderna.
Tabell: Virkesförråd per län under de två senaste femårsperioderna
Tabellen bygger på statistik från SLU och visar virkesvolymen i miljoner kubikmeter för levande träd på all mark per län i Sverige. SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Här visas medelvärdet för de senaste två femårsperioderna samt ökningen eller minskningen i procent från den första perioden till den andra.
|
Län |
2018–2022, miljoner m3 |
2019–2023, miljoner m3 |
Förändring i procent från 2018–2022 till 2019–2023 |
|
Blekinge |
43,2 |
41,7 |
-3,5 |
|
Dalarna |
278,7 |
276,9 |
-0,6 |
|
Gotlands län |
17,7 |
17,5 |
-1,1 |
|
Gävleborg |
226,4 |
229,1 |
1,2 |
|
Halland |
60,1 |
58,3 |
-3,0 |
|
Jämtland |
393,7 |
394,7 |
0,3 |
|
Jönköpings län |
135,1 |
134,6 |
-0,4 |
|
Kalmar län |
135,4 |
135,2 |
-0,1 |
|
Kronoberg |
102,9 |
104,6 |
1,7 |
|
Norrbotten |
454,3 |
457,4 |
0,7 |
|
Skåne |
87,2 |
90,5 |
3,8 |
|
Stockholms län |
66,6 |
65,8 |
-1,2 |
|
Södermanland |
66,4 |
64 |
-3,6 |
|
Uppsala län |
94,8 |
93,6 |
-1,3 |
|
Värmland |
233,5 |
234,8 |
0,6 |
|
Västerbotten |
401,1 |
402,1 |
0,2 |
|
Västernorrland |
258,8 |
257,3 |
-0,6 |
|
Västmanland |
52,4 |
53,7 |
2,5 |
|
Västra Götaland |
263,8 |
263,7 |
0,0 |
|
Örebro län |
103,9 |
106 |
2,0 |
|
Östergötland |
120,3 |
119,6 |
-0,6 |
|
Sverige |
3 596,2 |
3 601,3 |
0,1 |
Karta: Utveckling per län från perioden 2018–2022 till perioden 2019–2023
Kartan bygger på statistik från SLU som visar virkesvolymen i miljoner kubikmeter för levande träd på all mark per län i Sverige. SLU presenterar statistiken som ett medelvärde för en femårsperiod. Här visas om virkesvolymen har ökat, minskat eller varit oförändrad från femårsperioden 2018–2022 till femårsperioden 2019–2023.
