Livsutrymme för alla arter

Holmen eftersträvar att alla arter som lever i skogen ska kunna fortleva. Sedan många år arbetar vi därför aktivt med naturvård som bidrar positivt till den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald utgörs av ett komplext samspel mellan många arter i olika naturmiljöer. För att bevara det måste olika typer av skogsmiljöer främjas.

20 procent naturvårdsareal

Av Holmens dryga 1 000 000 hektar skogklädda marker brukar vi cirka 80 procent för virkesproduktion. I all skog som brukas tar vi hänsyn till natur- och kulturvärden. En del av den produktiva skogsmarken är undantagen från skogsbruk och används enbart för naturvårdsändamål. Dessa skogar kallas för naturvårdsavsättningar. Inget skogsbruk bedrivs heller i skogar där träden växer väldigt långsamt på grund av brist på näring eller vatten - så kallade skogliga impediment.

Tillsammans bildar miljöhänsynen i den brukade skogen, de avsatta områdena och impedimenten ett band av livsmiljöer för olika arter över hela skogslandskapet. Totalt skapar det en naturvårdsareal på ungefär 20 procent av Holmens skogklädda marker.

Frivilligt avsatt produktiv skogsmark

En del av vår skogsmark är undantagen från skogsbruk och används enbart för naturvårdsändamål. Dessa skogar kallas för naturvårdsavsättningar. De är noggrant utvalda för sina naturvårdskvaliteter och innehåller ofta höga naturvärden. Holmens naturvårdsavsättningar är spridda över hela skogsinnehavet. Större sammanhängande områden prioriteras.

Merparten av naturvårdsavsättningarna lämnar vi helt orörda så att de kan utvecklas fritt, medan andra måste skötas för att behålla de naturvärden som är orsaken till att skogen har avsatts. Skötseln ska gynna vissa processer och skapa biologiskt viktiga strukturer som vissa arter är helt beroende av och många gynnas av. Till exempel riskerar lövskogar utan riktade naturvårdshuggningar att konkurreras ut av gran. Naturvårdshuggning och bränning kan också göras för att öka mängden död ved, som ofta är ett bristelement i skogarna.

I Sverige räknas all skogsmark som producerar mer än en skogskubikmeter per hektar och år som produktiv. I Holmens skogar utgör naturvårdsavsättningar cirka fem procent av den produktiva skogsmarken. Från och med 2020 är Holmens mål att identifiera ytterligare fem procent skog för anpassad skötsel eller avsättning i syfte att bevara eller utveckla naturvärden och sociala värden. Hittills har ca 8,5 % av den produktiva skogsmarksarealen registrerats i de två kategorierna, varav 310 hektar i underkategorin kontinuitetsskogsbruk.

Ett projekt startade år 2021 med syftet att kvalitetssäkra Holmens frivilliga avsättningar och samtidigt identifiera kvalitativa skogsområden som är lämpade för anpassad skötsel så att båda målen uppnås. Resultaten från projektet ger möjlighet att löpande naturvårdsprioritera inom landskap och region.

Anpassad skötsel medger ett virkesuttag på max 50 procent.

På webbplatsen skogsindustrierna.se visar Holmen tillsammans med flera andra stora skogsägare sina naturvårdsavsättningar i Sverige. Se karta över skyddad skog i Sverige 

Impediment

Skogliga impediment är skogar där träden växer väldigt långsamt (mindre än en skogskubikmeter per hektar och år) på grund av brist på näring eller vatten. Impediment består av myrar, kärr, mossar, hällmarker och berg. De träd som finns på impediment kan vara gamla, långsamväxande och döda träd vilka är viktiga för en stor mängd arter.

Cirka två procent av de skogslevande arterna har sin huvudsakliga hemvist på impediment. Inget skogsbruk bedrivs där och tillsammans med de avsatta skogarna skapar impedimenten ibland stora, vackra och variationsrika områden.

Miljöhänsyn i skog som brukas

Utöver avsättningar och impediment tillkommer naturvårdsareal i samband med att skogen gallras och skördas eftersom att träd lämnas kvar på småbiotoper, skyddszoner och i trädgrupper.

De skogslevande arterna är beroende av olika miljöer och strukturer för sin överlevnad. Till exempel är många arter beroende av grova lövträd, grova levande träd, döende och döda träd. Vid skogsbruksåtgärder sparar vi därför alla döda träd och gynnar så kallade naturvärdesträd och utvecklingsträd.

Exempel på naturvärdesträd är grova aspar, ädellövträd norr om Dalälven, ovanligt grova eller gamla eller på annat sätt avvikande träd. I de fall det inte växer några naturvärdesträd på platsen lämnas istället utvecklingsträd för att på sikt utveckla naturvärden. Vid grövre gallring och skörd skapar vi cirka tre meter höga stubbar, högstubbar, av levande träd som tillägg till de naturligt döda träden.

Träd som dött för mindre än ett år sedan och som kan vara ett yngelmaterial för skadeinsekter, som till exempel granbarkborre, plockas dock ut ur skogen för att förhindra att skadeinsekterna massförökar sig och blir en fara för levande skog.

Vi skapar även värdefulla skyddszoner runt impediment, hav, sjöar, vattendrag och jordbrukslandskap. Dessa miljöer är ofta mycket artrika. Dels tack vare skiftande ljusinsläpp, jordtyp och fuktighet. Och dels eftersom växter och djur från skogen blandas med dem från myren, vattnet eller det öppna landskapet.

Bilden visar några exempel på hänsyn som tas i skogar som brukas. Illustration: Nadia Nörbom.

Forskning visar vägen

Vi genomför både egna forskningsprojekt och bidrar till skogsbrukets utveckling genom arbete i samverkansorgan, direkta forskningsanslag och markvärdskap för andra forskare. Idag har vi cirka 400 olika försöksytor på våra marker.

Till exempel utvärderar vi naturvårdsnyttan av olika metoder som syftar till att främja den biologiska mångfalden. Bland annat genom att delta i ett stort forskningsprojekt som drivs av Future Forests. Inom projektet utförs olika typer av åtgärder i 30 avsatta områden. Åtgärderna följs upp av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Skogar med speciella värden

Vissa skogar har stora eller unika värden som bör bevaras. På Holmen identifierar vi sådana skogar, både inom Holmens eget skogsinnehav, vid köp av virke från andra skogsägare och vid gruppcertifiering av privata skogsägare. Skogar har höga bevarandevärden av olika anledningar. Holmen tar bland annat hänsyn till:

  • Områden som har höga koncentrationer av rödlistade arter och/eller nyckelbiotoper och som Naturvårdsverket har klassat som riksintressen för naturvård
  • Fjällnära skog
  • Skog inom skyddsområden för vattentäkter

Vi tar hänsyn till dessa skogars värden vid skogsbruksverksamhet. Det finns inarbetat i våra hänsynsplaner. Vid skörd inom skyddsområde för vattentäkt följer vi de krav som gäller för verksamhet inom området.

Våtmarker och vattendrag

Våtmarker är viktiga för balansen i naturen. De renar vatten och gynnar den biologiska mångfalden, inte minst fågellivet. Våtmarkerna erbjuder även en vacker miljö för rekreation och fågelskådning.

Tillsammans med Svensk Våtmarksfond har vi hittills skapat eller restaurerat ett fyrtiotal våtmarker. Dessa utgör livsmiljöer för en mängd växt- och djurarter. Många fåglar häckar här och våtmarkerna fungerar även som rastplats vid långa flyttar.

Den omfattande timmerflottningen i Sverige medförde att många mindre vattendrag rensades eller rätades ut. Senare har byggnation av skogsbilvägar i många fall skapat vandringshinder för fisk och vattenlevande organismer då vägtrummor lagts i passerande bäckar på olämpligt sätt. Det har utförts ett omfattande arbete med att åtgärda sådana vandringshinder runt om i landet.

Vindkraft och contorta

Holmen producerar även grön energi från våra marker i form av vind- och vattenkraft. Läs mer om Holmens energiproduktion från vind och vatten. Vid vindkraftsetableringar avsätter Holmen en hektar produktiv skogsmark per uppfört vindkraftverk. Ambitionen är att placera dessa avsättningar i samma landskap som vindkraften. Holmen har uppfört 154 vindkraftverk inom innehavet och avsatt motsvarande 160 hektar.

I utvalda skogsområden inom begränsade delar av Holmens innehav sker återbeskogningen med contorta, vilket räknas som ett främmande trädslag. Från november 1994 till och med 2021 har 1 procent (12 000 hektar) av Holmens skogsmarksareal nyetablerats med contorta. Under året 2021 nyanlades 0,09 procent (1 100 hektar), år 2022 med 637 hektar och år 2023 med 500 hektar av skogsmarksarealen med contorta. Holmen kompenserar nyanläggning av contorta genom att tillskapa framtidsbiotoper i gallring.

En naturvärdesbedömning genomförs alltid i berört område för att säkerställa att nyanläggning av contorta eller vindkraftsetablering inte skadar eller hotar höga bevarandevärden. Vindkraftsetablering och nyanläggning av contorta får tillsammans uppgå till högst 5 procent av Holmens skogsmarksareal (57 500 hektar) och till högst 0,5 procent per år (5 750 hektar).

Långsiktig planering

Skoglig planering är grunden för ett aktivt och hållbart skogsbruk som tar hänsyn till natur-, kultur- och sociala värden.

Vart tionde år inventerar vi hela Holmens skogsinnehav och gör en beräkning av möjlig skördenivå på hundra års sikt. I beräkningarna tar vi hänsyn till fjällnära skog, naturvård, rennäring och sociala värden. Både volymen stående skog och skogens tillväxt ökar kontinuerligt.

Våra skogar och dess värden beskrivs även utförligt i lokala hänsynsplaner, framtagna genom ekologisk landskapsplanering. Det är levande dokument som uppdateras löpande. Planerna innehåller strategier för hur naturvårdsavsättningar ska planeras och hur skogarna ska skötas på lång sikt för att naturvärden ska bevaras och nya skapas.

Ekologisk landskapsplanering

Holmen har delat in sitt markinnehav i 16 landskap, så kallade hänsynsplanområden. De är spridda över Sverige från Småland i söder till Västerbotten i norr. Indelningen är gjord utifrån Nordiska ministerrådets naturgeografiska regioner vars gränser följer biologiska och geologiska faktorer i landskapet. Se kartor över de 16 landskapen nedan.

Att förstärka och skapa naturvärden på landskapsnivå är en kontinuerligt pågående process. I varje landskap identifieras och prioriteras värdetrakter och bestånd med höga naturvärden. Holmen strävar alltid efter att utveckla insatserna för biologisk mångfald. Det kan handla om förstärkt hänsyn, kontinuitetsskogsbruk eller enskilda naturvårdsåtgärder såsom naturvårdsbränning. Kontrollerade bränningar genomförs för att gynna arter som är beroende av bränd skogsmark för sin överlevnad.