Kunskapsskogarna är landskapsavsnitt valda för att samla in och sprida kunskap. Varje skogsområde har specifika biologiska förutsättningar där vi kan visa hur vårt framtidssmarta skogsbruk fungerar.
Biologisk mångfald i skogen
Biologisk mångfald
Holmen eftersträvar hög och lönsam tillväxt samtidigt som alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet.
Aktiva åtgärder för livskraftiga skogar
Hållbart brukade skogar med friska ekosystem och rik biologisk mångfald är avgörande för att skogen ska bidra med förnybar råvara till klimatomställningen. Holmen investerar årligen cirka 200 miljoner kronor i skogsskötsel. Allt för att säkerställa god tillväxt och livskraftiga ekosystem för framtida generationer.
Skoglig planering är grunden för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Vart tionde år inventerar vi våra skogar för att säkerställa hållbara skördenivåer och ett växande virkesförråd. Planeringen inkluderar klimatanpassning genom riskanalyser och åtgärdsplaner.
Drygt 20 procent av Holmens skogsareal används för miljöändamål, inklusive frivilliga avsättningar, lagstadgat skydd och miljöhänsyn i brukad skog. Lokala hänsynsplaner styr skötseln för att bevara och skapa naturvärden.
Holmens naturvårdsarbete bygger på tre delar:
Miljöhänsyn i brukad skog
I vårt aktiva skogsbruk tar vi stor hänsyn till både natur- och kulturvärden och genomför flera åtgärder för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Högstubbar och död ved sparas för att ge livsmiljöer åt vedlevande insekter och svampar. Kantzoner längs vattendrag bevaras för att skydda vattenlevande arter och förbättra vattenkvaliteten. Vid skörd lämnas också skyddszoner med träd och buskar intakta för att gynna den biologiska mångfalden. Grova träd, både levande och döda, lämnas kvar som viktiga boplatser för fåglar och insekter.
Naturvårdande skötsel
Som en naturlig del av skogsbruket genomför vi även åtgärder för att utveckla eller förstärka naturvärden, till exempel bränner vi skog och tar ut inväxande gran till fördel för lövträd. Naturvårdsbränningar görs för att skapa brandskadad ved, en viktig livsmiljö för många hotade arter. Holmen arbetar också med att återställa våtmarker och skapa variationsrika skogslandskap. Årligen genomför Holmen naturvårdande skötsel på cirka 400 hektar för att stärka den biologiska mångfalden och bidra till friska, resilienta ekosystem.
Frivilliga avsättningar
Holmens skogsinnehav omfattar både formellt skyddad skog och frivilliga avsättningar. I formellt skyddade områden, som naturreservat, får naturliga processer verka utan påverkan, vilket gynnar arter som kräver orörd skog. Holmen har också identifierat mer än 9 000 områden som frivilligt avsatts eller sköts med andra mål än virkesproduktion då de har stora eller unika värden som bör bevaras.
Läs mer här:
Indikatorer för biologisk mångfald
Holmens mål för biologisk mångfald och ekosystem kopplat till skogsbruket är att alla naturligt förekommande arter långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet.
För att bedöma den biologiska mångfalden i skogen analyseras flera livsmiljöer som är viktiga för skogslevande arter. För att följa utvecklingen och utvärdera genomförda insatser baserar Holmen sitt arbete på inventeringsdata från Riksskogstaxeringen vid SLU. Tillsammans med andra skogsbolag och myndigheter har fem indikatorer identifierats för att visa hur dessa nyckelmiljöer förändras över tid:
- Areal äldre skog
- Areal äldre skog med särskild indikation på naturvärden (SIN)
- Volym död ved
- Volym lövträd
- Volym grova lövträd
Vid valet av indikatorer har Holmen beaktat Skogsindustriernas mål för biologisk mångfald och genomfört flera intressentdialoger.
Ambitionen för de utvalda indikatorerna är en positiv trend över tid. Med en produktionscykel i skogen på nära hundra år sker förändringar inte över en natt, men statistik från de oberoende inventeringarna visar att utvecklingen de senaste 30 åren varit positiv.
Indikatorerna representerar olika typer av livsmiljöer som tillsammans ger en bild av förutsättningarna för den biologiska mångfalden på Holmens marker.
Äldre skog
Äldre skog är betydelsefull av flera aspekter. Gamla träd är värd för fåglar, insekter, mossor och lavar samtidigt som de är värdefulla indikatorer på opåverkad mark och fältskikt vilket gynnar markvegetation och svampar.
Äldre skog med särskild indikation på naturvärden
Äldre skog med särskild indikation på naturvärden visar inte bara skogens ålder, utan även om den har särskilda kvaliteter som skapar bättre förutsättningar för mer krävande arter, till exempel om ett område har riktigt gamla och grova träd, död ved och träd i olika åldrar.
Död ved
Död ved är viktig för den biologiska mångfalden i en skog och fungerar som livsmiljö och födokälla åt fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar. Uppskattningsvis är cirka 20 procent av alla skogslevande arter beroende av död ved.
Lövträd och grova lövträd
Lövträd och grova lövträd är viktiga för fåglar och sällsynta insektsarter, både för föda och som boträd. Asp, björk och ädellövträd som alm, bok, ek och lönn har ett flertal mossor och lavar som endast växer på respektive trädslag och då oftast på gamla och grova träd.
Sveriges skogar har goda förutsättningar för biologisk mångfald
Inför FN:s Konvention om biologisk mångfald (COP15) utvecklade oberoende forskare från Storbritanniens Natural History Museum ett biodiversitetsindex som uppskattar hur stor andel av det ursprungliga antalet arter och livsmiljöer som finns kvar.
Biodiversitetsindexet utgår från världens största databas om hur ekologiska samhällen har påverkats av människan och används för att följa den biologiska mångfalden i olika regioner.
Den önskvärda nivån för biologisk mångfald i ett område ligger på minst 90 procent som är att betrakta som ett gränsvärde som den biologiska mångfalden i ett område inte ska understiga.
Sverige är tillsammans med Finland det mest skogsrika landet i Europa med nästan 70 procent skogsmark och en välutvecklad skogsindustri. Enligt biodiversitetsindex har Sverige också goda förutsättningar för fungerande ekosystem med ett index på drygt 95 procent. Indexet visar också på att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige har förbättrats de senaste 50 åren.
