Kunskapsskogarna är landskapsavsnitt valda för att samla in och sprida kunskap. Varje skogsområde har specifika biologiska förutsättningar där vi kan visa hur vårt framtidssmarta skogsbruk fungerar.
Biologisk mångfald i skogen
Biologisk mångfald och biodiversitet
Holmen arbetar aktivt med naturvård som syftar till att bidra positivt till den biologiska mångfalden i våra skogar. Vi eftersträvar hög och lönsam tillväxt samtidigt som alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet.
Aktiva åtgärder för livskraftiga skogar
Historiskt var biologisk mångfald inte en prioriterad fråga i svenskt skogsbruk, men under de senaste 30 åren har fokus skiftat. Utvecklingen har gått snabbt och kunskapen om hur vi kan skapa friska ekosystem och samtidigt öka tillväxten i skogen blir ständigt större.
Holmens skogsstrategi eftersträvar hög och lönsam tillväxt samtidigt som alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet. Av Holmens 1,3 miljoner hektar mark är nästan 1,2 miljoner hektar skogsmark medan övriga områden utgörs av främst vatten, berg och myrmark.
Naturvårdsavsättningar är de delar av vår skogsmark som är undantagen från skogsbruk då de har stora eller unika värden som bör bevaras.
Fördelning av vårt skogsinnehav
Skogliga impediment är skogar där träden växer väldigt långsamt på grund av brist på näring eller vatten, till exempel på hällmarker och mossar. Inget skogsbruk bedrivs i dessa områden.
I vårt aktiva skogsbruk tar vi stor hänsyn till både natur- och kulturvärden. Då skogslevande arter är beroende av olika miljöer för sin överlevnad sparas bland annat grova lövträd, döda träd och ovanligt gamla träd genom vår generella hänsyn.
Vi värnar även värdefulla skyddszoner runt sjöar, vattendrag, myrar och jordbrukslandskap. Dessa miljöer är ofta mycket artrika till följd av skiftande fuktighet, ljusinsläpp och jordtyper samtidigt som växter och djur från skogen blandas med dem från vattnet, myren eller det öppna landskapet
Läs mer här:
Goda förutsättningar för biologisk mångfald i Norden
Ett biodiversitetsindex från Storbritanniens Natural History Museum modellerar människans påverkan på naturen och skattar hur stor andel av det ursprungliga antalet arter och livsmiljöer som finns kvar.
Den önskvärda nivån för biologisk mångfald i ett område ligger på minst 90 procent som är att betrakta som ett gränsvärde som den biologiska mångfalden i ett område inte ska understiga. Sverige och Finland är de två mest skogsrika länderna i Europa, båda med cirka 70 procent skogsmark varav en stor del brukas aktivt. Enligt biodiversitetsindex är det också två länder med goda förutsättningar för fungerande ekosystem, båda med ett index på drygt 95 procent.
Detta kan jämföras med det globala genomsnittet som uppgår till 77 procent, signifikant lägre än de 90 procent som är att betrakta som hållbart. Indexet visar också att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige har förbättrats under de senaste 50 åren. För mer information om biodiversitetsindex, se sida 119 i Holmens årsredovisning 2023 (pdf).
Biodiversitetsindex 2023
Utveckling biodiversitetsindex 1970-2023
Indikatorer för biologisk mångfald
I vårt arbete för livskraftiga skogar har vi identifierat brist på vissa livsmiljöer. För att kunna följa och utveckla dessa miljöer har vi tagit fram fyra indikatorer som alla har en tydlig koppling till den biologiska mångfalden i skogen:
• Areal äldre skog
• Areal äldre skog med höga naturvärden
• Volym död ved per hektar
• Virkesförråd av grova lövträd per hektar
Sedan mätningarna började är utvecklingen för dessa indikatorer starkt positiv i Sverige, vilket visar att vårt arbete med miljöhänsyn är verkningsfullt.
Läs mer om ekologisk markplanering
Positiv utveckling för biologisk mångfald i Sveriges skogar
Hur svensk skog ska skötas regleras bland annat i Skogsvårdslagen. Skogsvårdslagstiftning har en lång historia i Sverige och redan 1903 infördes den första mer moderna skogsvårdslagen med krav på återväxt, det vill säga att all skog som skördas ska återbeskogas. Genom åren har kunskapsutvecklingen varit stor och metoderna för att skapa friska och livskraftiga skogar utvecklas ständigt.
Sedan gällande skogsvårdslag infördes i Sverige 1993 är produktionsmål och miljömål jämställda. Bevarande av natur- och miljövärden blev alltså lika viktiga som skogens produktionsvärden. Kraven på hänsyn omfattar bland annat storlek på hyggen, att enstaka träd och död ved lämnas vid skörd och att hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer ska skyddas.
Med en produktionscykel i skogen på nära hundra år sker förändringar inte över en natt men flera indikatorer visar på en tydlig positiv utveckling sedan lagen infördes. Mängden lövträd har ökat med drygt 20 procent och andelen grova lövträd har mer än fördubblats sedan 1993. Även arealen gammal skog och mängden hård död ved har mer än fördubblats de senaste 30 åren.
Areal riktigt gammal skog (160+ år)
Virkesförråd grova lövträd
