Varje år genomförs närmare 10 000 överlåtelser av jord- och skogsbruksfastigheter i Sverige, där cirka hälften sker i kommersiella transaktioner. Om ett generationsskifte ska kunna genomföras måste det först finnas någon som vill ta över – och då är det viktigt att alla inblandade är insatta på vilka premisser det sker.
Vad är fastigheten värd? Ska generationsskiftet ske genom en försäljning eller som gåva? Hur ska eventuellt andra syskon kompenseras?
– Prata ihop er först i familjen om de känslomässiga delarna och om vem som är intresserad av att ta över. Gå sedan vidare med värderingen av fastigheterna och då kommer även skattefrågorna in, råder Maria Nilsson.
Hon betonar vikten av att ta professionell hjälp och att alla i familjen är delaktiga i processen. Då finns bättre förutsättningar för ett lyckat generationsskifte.
– Ett lyckat generationsskifte tycker jag är då alla kan träffas efter tjugo år och fortfarande ha goda relationer, så att generationsskiftet inte ställde sig i vägen för det, säger Maria Nilsson.
Ibland finns saker som skaver som familjen behöver hantera inför en överlåtelse.
– Det kan handla om utfört arbete eller fördelar. Något barn kanske har lagt mycket tid på fastigheten eller fått hyra eller bo gratis, säger Maria Nilsson.
Föräldrarna är ofta måna om att barnen ska få lika mycket var vid ett generationsskifte. Samtidigt kan det vara svårt att alla får på kronan rättvist, resonerar Maria Nilsson.
– Syskon värderar ofta att fastigheten finns kvar i familjen och de som inte tar över kan då acceptera att de inte får full kompensation. Det kan också vara så att den som inte tar över får en påse pengar medan den som tar över får en fastighet med skulder som ger avkastning först på sikt.
Maria rekommenderar att familjen först låter en mäklare – eller någon annan som är van att värdera skogsfastigheter – göra en marknadsvärdering av fastigheten. En skogsbruksplan är en bra grund för värderingen.
– Utifrån marknadsvärderingen räknar vi fram ett nettovärde på fastigheten.
Vi gör då en fiktiv försäljning och räknar ut skatten, drar av kostnad för mäklare, löser eventuella lån och ser hur mycket som hade blivit kvar samt tittar på hur mycket föräldrarna ska ha som trygghetskapital.
Därefter kan vi diskutera olika lösningar. Ska överlåtelsen ske som en gåva blir det en latent skatteskuld till nästa generation.
Om flera syskon vill äga skogen kan fastigheten eventuellt delas upp. Här finns ett regelverk kring hur en fastighet får delas upp för att kunna vara produktivt bärkraftig. Ibland är det svårt att dela upp marken i likvärdiga lotter samtidigt som höga fastighetspriser har gjort det svårt att kompensera syskon som inte vill ta över. Fler väljer därför att samäga.
– Vid samägande råder vi att redan från början bestämma en struktur för hur verksamheten ska bedrivas. Ofta blir det så att en person gör mer, eller att de som samäger gör olika saker. Det är viktigt att vara överens om hur de olika insatserna ska värderas, säger Maria Nilsson.
En annan trend vid generationsskiften är att den som överlåter blir allt äldre.
– Många väntar med generationsskiftet. Hinner skogsägaren avlida, ja då blir det i stället ett arvskifte.
Maria Nilsson, affärschef, Ludvig & Co.