Artskyddsreglerna medför i vissa fall orimliga konsekvenser för markägare anser regeringen. Utredningen ska därför ta fram nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare.
– Artskyddsförordningen kom 2007, men det var först 2016 som den började tillämpas av myndigheterna i stor utsträckning. Sedan dess har det blivit ett stort antal rättsfall som påverkat skogsbruket, konstaterar Linda Eriksson.
Hon anser att det snarare är domstolar och myndigheter än politiker som på senare år styrt utvecklingen av hur skogen ska brukas.
– Det har skapat en oro och osäkerhet vad man får och inte får göra. Det är negativt med tanke på att skogsbruk är en så långsiktig verksamhet. Jag gör min investering i dag och kanske är det mina barnbarn som får skörda om hundra år.
Linda Eriksson tycker det är självklart att Sverige ska ha höga ambitioner för naturvård och artskydd, men betonar att regelverket för att säkerställa detta
ska vara rättssäkert och effektivt.
– Problemet med dagens artskyddslagstiftning är att den riskerar att skapa negativa incitament för skogsägaren; det blir en ekonomisk risk att skapa höga
naturvärden, att skapa död ved eller spara mer löv.
Det är jättedåligt och kontraproduktivt.
Linda Eriksson tycker att det är positivt att regeringen tydligt angett att de nya reglerna för artskydd inte ska motverka ett aktivt skogsbruk.
– Det blir viktigt att artskyddsutredningen kopplar ihop sig med den pågående skogsutredningen, som till exempel ska titta på tillsyn, överklaganden och domstolsprocessen – för de hänger ju ihop.
Det är viktigt att vi har ett regelverk i skogen som går att förstå för skogsägaren. Det ska vara lätt att göra rätt.
Det här är artskyddsförordningen
→ Den svenska artskyddsförordningen kom 2007 och är en implementering av
två EU-direktiv, art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet, som har
kombinerats med de svenska fridlysningsreglerna.
→ Artskyddsförordningen ska skydda fridlysta arters överlevnad.
→ Skogsägare ska ta hänsyn så att planerade skogsbruksåtgärder inte påverkar fridlysta eller nationellt prioriterade arter på ett förbjudet sätt.
Översyn av nationell fridlysning
I regeringens uppdrag till den pågående utredningen framgår det att bestämmelserna om nationellt fridlysta arter ska utformas så att pågående
markanvändning, som jord och skogsbruk, inte kraftigt försvåras. Regeringen bedömer att skogsbruk inte ska kunna avsevärt försvåras ”av arter som förekommer i stora antal i delar av landet, såsom den i dag fridlysta arten knärot”.
Utredningen ska vara klar 31 december 2024